Hans-Ola Ericsson Bildkonstnären
När den hämmande coronapandemin slog till befann vi oss i Montreal. Allt stängdes ner i samhället och på en veckas tid skulle vi övergå till att ge all undervisning ”on-line”. Den tidigare attraktiva och charmiga staden tycktes mig med ens vara ful och övergiven. Måleriet har alltid beledsagat mitt arbete inom musiken. Men jag betraktade förut detta enbart som ett skönt tidsfördriv. Min kära Lena uppmanade mig att ta tag i detta, för mig, så härliga konstnärliga uttryckssätt. Jag förmodar att hon var trött på mitt vankande och min otålighet under den nedstängning som vi var påtvingade. Nåväl, i Montreal hade jag en underbar studio menad för mitt musicerande, en studio som snart blev invaderad av dukar och allehanda färger.
Jag hade, som sagt, ingen tanke på att målandet skulle vara något annat än en terapiverksamhet. När vi sedan flyttade hem till Sverige år 2020 fortsatte jag att gräva i mitt inre efter uttryck som jag tyckte om och jag fortsatte mitt målande i den ateljé vi lät bygga. Jag har visat mina målningar via sociala medier och har fått en hel del mycket fina kommentarer av vänner som jag respekterar och hyser aktning för. Att ställa ut målningar är givetvis något helt annat än att spela konserter och jag inser att det är uppkäftigt, men från någonstans kom tanken: ”men vad tusan, man lever ju bara en gång och jag tycker om det jag har skapat och jag tror att mina målningar har ett bra uttryck och kan ge andra människor en sällsam skönhetsupplevelse”. Jag har haft två större utställningar och planerar för närvarande ett par till.
Från ateljén
Hans-Ola Ericsson Bildkonstnären
När den hämmande coronapandemin slog till befann vi oss i Montreal. Allt stängdes ner i samhället och på en veckas tid skulle vi övergå till att ge all undervisning ”on-line”. Den tidigare attraktiva och charmiga staden tycktes mig med ens vara ful och övergiven. Måleriet har alltid beledsagat mitt arbete inom musiken. Men jag betraktade förut detta enbart som ett skönt tidsfördriv. Min kära Lena uppmanade mig att ta tag i detta, för mig, så härliga konstnärliga uttryckssätt. Jag förmodar att hon var trött på mitt vankande och min otålighet under den nedstängning som vi var påtvingade. Nåväl, i Montreal hade jag en underbar studio menad för mitt musicerande, en studio som snart blev invaderad av dukar och allehanda färger.
Jag hade, som sagt, ingen tanke på att målandet skulle vara något annat än en terapiverksamhet. När vi sedan flyttade hem till Sverige år 2020 fortsatte jag att gräva i mitt inre efter uttryck som jag tyckte om och jag fortsatte mitt målande i den ateljé vi lät bygga. Jag har visat mina sociala medier och har fått en hel del mycket fina
Från ateljén
målningar via kommentarer av vänner som jag respekterar och hyser aktning för. Att ställa ut målningar är givetvis något helt annat än att spela konserter och jag inser att det är uppkäftigt, men från någonstans kom tanken: ”men vad tusan, man lever ju bara en gång och jag tycker om det jag har skapat och jag tror att mina målningar har ett bra uttryck och kan ge andra människor en sällsam skönhetsupplevelse”. Jag har haft två större utställningar och planerar för närvarande ett par till.
Från utställning i Leufstabruks konstförening 2022
FRÅGOR
Hans-Ola Ericsson är en mångsidig konstnär verksam som konsertorganist, pedagog, tonsättare och bildkonstnär. Han är född 1958 i Stockholm.
Han är aktiv som konsertorganist över hela världen med fokus på musik från 1900-talet, vår egen tids musik och barockmusik, särskilt Johann Sebastian Bachs verk. Han har också gjort flera prisbelönta skivinspelningar.
Ericsson har varit professor vid flera musikhögskolor, inklusive Musikhögskolan i Piteå vid Luleå tekniska universitet i Sverige och Schulich School of Music vid McGill University i Montreal, Kanada.
Han har varit engagerad som sakkunning i flera orgelprojekt och har lett betydande initiativ, inklusive Övertorneåprojektet och byggandet av den symfoniska orgeln i Studio Acusticum i Piteå.
Ericsson har en omfattande verklista och har komponerat verk som sträcker sig från mitten av 1980-talet fram till idag. Ett av hans kända verk är "De fyra varelsernas Amen", en mässa för orgel och elektronik.